Senaste Information; Behandling i Frankrike, Fallstudie, Q & Som om Hitta Behandling i Europa

BAKGRUNDSINFORMATION för att hitta i Europa

Om du vill

• droger indisponibla i Storbritannien
• behandling av biverkningar
• eller inte vill vänta på en operation

Detta är för dig:

Den 2 juli 2008, Europaparlamentet utfärdade information om utkastet till - och jag betonar det är bara ett förslag - direktiv om patientens rättigheter vid gränsöverskridande vård.

Detta sagt, i en förtjusande sätt, att de inte tror att många patienter som vill utnyttja detta - hur fel de är. Det finns rykten om patienter med långa väntar på behandling i Europa, men TYCKER att PCT har lagt ut det här som ett rykte att göra processen så svårt att brittiska patienter ge upp kampen. Ingen av de människor jag talar med har några problem i Europa - om du vill ha behandling inom några dagar - du får det.

Jag behövde Lymphoedema behandling - vilket är sällsynt eftersom hönsen ägg eftersom NHS stängdes specialiserade kliniker. Jag visste att jag kunde få detta i utlandet eller på ett privat sjukhus i Storbritannien. Jag fick min MEP (medlem av Europaparlamentet) att skriva på för att stödja mitt behov av behandling - och två kurser betalas av min PCT på lokal privata sjukhus. Jag tror att de var rädda skulle jag kräva att skickas utomlands!

Så om du behöver behandling kan du inte komma hit, ni kommer att få kämpa hårt och inte ge upp, men om du vill behandling som kan uppnås i Europa, och inte lämnas här - gå för det, särskilt i behandling för hormonella läkemedel biverkningar som hanteras så bra i Europa, och sopa undan i Storbritannien.

The following in an outline of what our rights will eventually be. As discussion goes on, either our NHS cancer services will be forced to improve, or we will get more and more chances to be treated abroad, provided we are prepared to fight for these. Don't give up. That's what THEY want you to do, so you don't cost them a penny. But isn't health worth a bit of a fight? Eventually either the NHS will be forced to improve, or the EU parliament will insist that we get treated abroad. Remember to copy in your MEP with any letters.

Print this out for your doctor, and if they want more information either contact your MEP, or see contacts at the end.

Questions and Answers on the draft Directive on the application of patients' rights in cross-border healthcare

Reference: MEMO/08/473 Date: 02/07/2008

What does this proposal mean for citizens and patients?

This draft Directive clarifies the rights of patients to seek healthcare in another Member State as recognised by the European Court of Justice and simplifies their application in practice. Once the proposed Directive is implemented by the Member States, it will have the following practical benefits for citizens:

Så länge en behandling omfattas av sina nationella hälso-patienter kommer att kunna få den behandlingen i ett annat EU-land och få ersättning utan föregående tillstånd. För sjukhusvård dock under vissa omständigheter kan en medlemsstat beslutar att införa ett system där patienter behöver ett administrativt godkännande innan de söker vård utomlands.
Patienten kommer att få betala kostnaderna för vårdgivare utomlands på framsidan, men kommer att få dessa kostnader därefter ersätts upp till nivån för ersättning för samma eller liknande behandling i de nationella hälso-och sjukvårdssystemet.
Patienter kommer att garanteras rättvis och snabba förfaranden, bland annat för den faktiska ersättning för kostnader och kommer att ha rätt att begära en översyn av administrativa beslut om gränsöverskridande vård.
Patienterna kommer att få lättare tillgång till all relevant information om gränsöverskridande hälso-och sjukvård, i synnerhet genom nationella kontaktpunkter, så att de kan fatta välgrundade beslut om hur du använder gränsöverskridande hälso-och sjukvård.
Patienter kommer att garanteras tillgång till sina journaler och skyddet av deras personuppgifter kommer att garanteras i gränsöverskridande hälso-och sjukvård inställningen.
Det kommer att bli lättare för patienterna att få ett recept de fått utomlands erhålls efter återvändandet till hemlandet. Detta kommer att säkerställa lämplig uppföljning av vård i en annan medlemsstat.
Som ett resultat av europeiskt samarbete inom områden såsom Europeiska referensnätverk patienter ska ha tillgång till mycket specialiserade vård som de annars kanske inte har.
Patienter kan vara säker på kvalitets-och säkerhetsnormer för sjukvård utomlands, vilket garanteras på samma sätt som för inhemska patienter. Det land där behandlingen ges är ansvarig för klinisk kontroll. Detta gäller oavsett hur denna behandling är betald.
Om något går fel, patienter kommer att garanteras upprättelse och ersättning kommer att ges med hjälp av nationella kontaktpunkter för gränsöverskridande hälso-och sjukvård.
Patienter som kommer från ett annat EU-land att dra nytta av gränsöverskridande hälso-och sjukvård kommer att behandlas på ett icke diskriminerande sätt och åtnjuta samma behandling som medborgare i det land där de behandlas.
Varför ett särskilt initiativ om gränsöverskridande hälso-och sjukvård?

Under 2003 har hälso-och sjukvård och andra berörda parter uppmanas kommissionen att undersöka hur rättssäkerheten kan förbättras efter det att Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) rättspraxis om patienters rätt till medicinsk vård i en annan medlemsstat.

Kommissionens förslag till direktiv om tjänster på den inre marknaden i början av 2004 innehöll bestämmelser kodifiera avgöranden av EG-domstolen vid tillämpningen av den fria rörligheten principer till sjukvård. Denna metod är dock avvisades av Europaparlamentet och rådet. Det ansågs att särdragen i gränsöverskridande hälso-och sjukvård var inte tillräckligt beaktats.

Kommissionen har därför åtagit sig att undersöka hur man bäst för att utveckla ett politiskt initiativ som särskilt riktar sig gränsöverskridande hälso-och sjukvård som en separat fråga.

Vad är direktivets bestämmelser om ersättning för utlägg?

Direktivet innehåller följande principer: En icke-sjukhusvård som medborgarna har rätt i sin egen medlemsstat, de kan också söka i en annan medlemsstat utan tillstånd, och få ersättning upp till nivån för ersättning av sitt eget system .
En sjukvård som medborgarna har rätt till i den egna medlemsstaten, de kan också söka i en annan medlemsstat, och även få ersättning upp till nivån för ersättning från det egna systemet. Om en oförutsägbar ökning av gränsöverskridande hälso-och sjukvård riskerar att bli ett allvarligt problem i förslaget att en särskild skyddsregel. Faktum är att i enlighet med rättspraxis från EG-domstolen, det tillåter en medlemsstat att införa ett system med förhandstillstånd för sjukhusvård, för att skydda sin allmänna systemet om det behövs.
Under alla omständigheter får medlemsstaterna ställa samma villkor för att söka vård över gränserna som de tillämpas inom landet, såsom kravet att konsultera en allmänpraktiserande läkare innan samråd med en specialist eller innan de får sjukhusvård.

Detta förslag påverkar inte medlemsstaternas rätt att definiera de fördelar som de väljer att lämna. Om en medlemsstat inte innehåller en särskild behandling som en del av den rätt till sina medborgare på hemmaplan, det här direktivet inte skapar några nya rättigheter för patienterna att få sådan vård utomlands och få ersättning.

Hur förslaget säkerställa kvalitet och säkerhet för gränsöverskridande hälso-och sjukvård?

För närvarande finns det inga tydliga regler på gemenskapsnivå om hur kraven på information, kvalitet, säkerhet och kontinuitet i vården bör vara uppfyllda för gränsöverskridande hälso-och sjukvård, eller vem som är ansvarig för att säkerställa att de är. Detta gäller oavsett hur vården är betalt för - om det är betalt för offentlig eller privat, om det sker genom förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen eller om det är i förhållande till den fria rörligheten rättigheter som beskrivs ovan. Utan en sådan tydlighet, finns det en risk för förväxling leder till svårigheter att garantera kvalitet och säkerhet i hälso-och sjukvård i gränsöverskridande ärenden.

Det föreslagna direktivet därför anges:

att säkerhet och kvalitet som gäller är de som i den medlemsstat där vården ges
att sådana standarder bör grunda sig på rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionen Health Systems ", som antogs i juni 2006
att det bör vara för myndigheterna i den medlemsstat av behandlingen för att säkerställa korrekt och fortsatt tillämpning av sådana standarder ..

Vilken roll spelar de nationella kontaktpunkterna?

Lämplig information till patienter är en nödvändig förutsättning för att förbättra patienternas förtroende för gränsöverskridande hälso-och sjukvård samt att uppnå en hög hälsoskyddsnivå. Ofta tydlig information som upplevs som saknas. Direktivet därför anges de krav på information om alla väsentliga aspekter av gränsöverskridande hälso-och sjukvård, som skall ges genom nationella kontaktpunkter. Dess form och antalet av dessa nationella kontaktpunkter som skall beslutas av medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör ha lämplig utrustning för att ge information om möjligheter till gränsöverskridande hälso-och sjukvård samt tillämpliga processer, och att ge praktiskt stöd till patienter vid behov.

Vad är syftet med Europeiska referensnätverk?

Detta initiativ stöder den fortsatta utvecklingen av den europeiska referensnätverk, som kommer att föra samman på frivillig basis, specialiserade centrum i olika medlemsstater. Detta samarbete har stor potential att skapa fördelar för patienterna genom att företagen lättare får tillgång till högt specialiserad vård. Det kan också vara lämpligt att hälso-och sjukvårdssystem som det skulle underlätta en effektiv användning av resurser, till exempel genom att samla resurser för att hantera ovanliga förhållanden.

Hur fungerar e-hälsovård gäller detta initiativ?

Aktiviteter inom området "e-hälsa" skulle förstärkas med detta initiativ. Informations-och kommunikationstekniken har en enorm potential att förbättra kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i vården. Kommissionen stödjer redan befintliga e-hälsa projekt som omfattar områden som avlägsna tillhandahållande av specialist från stora sjukhus till mindre lokala anläggningar och övervakning av kroniska sjukdomar så att även personer med kroniska sjukdomar att förbli aktiv. Det som saknas dock är gemensamma format och standarder som kan användas mellan olika system och olika länder. Direktivet kommer att hjälpa dessa att tas i bruk, och därmed stärka och förbättra samarbetet inom e-hälsovård.

Vilka är de nuvarande regler för gränsöverskridande hälso-och sjukvård?

De första diskussionerna om "patientrörligheten" på EU-nivå var ombedd under 1998 efter beslut av Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Fram till dess är det enda EU-mekanism som gör det möjligt för patienter att få vård utomlands (andra än patienter betalar för en sådan behandling privat) var förordningen om samordning av systemen för social trygghet (1408/71). Denna förordning ger patienter, vars behandling blir nödvändiga under en vistelse i en annan medlemsstat (till exempel personer som reser, studerar eller arbetar utomlands), till samma förmåner som patienter som är försäkrade i värdmedlemsstaten. Det ger också för planerad behandling i andra medlemsstater, under förutsättning att förhandstillstånd.

År 1998 meddelade EG-domstolen inrättades ytterligare principer genom sina avgöranden i fallen Kohl och Decker. I dessa domar har domstolen klargjort att vården utförs mot ersättning, det måste betraktas som en tjänst i den mening som avses i EU-fördraget och därmed relevanta bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster tillämpas.

Domstolen fastställde också att åtgärder som gör ersättning för kostnader som uppkommit i en annan medlemsstat är föremål för godkännande, är hinder för friheten att tillhandahålla tjänster, även om sådana hinder kan vara motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. Dessa orsaker kan vara en risk för att allvarligt undergräva den ekonomiska balansen i de sociala trygghetssystemen, behovet av att garantera tillhandahållande av en balanserad läkar-och sjukhusvård som är tillgänglig för alla, eller underhåll av en anläggning eller medicinsk service inom det nationella territoriet som är nödvändig för allmänheten hälsa.

Om EJC har redan behandlat denna fråga, varför behöver vi ett nytt förslag?

I besluten om enskilda fall är tydliga i sig. Men osäkerheten har varit över hur man kan tillämpa sina principer mer generellt. Dessutom finns det inga gemenskapsbestämmelser om hur kvalitet och säkerhet för gränsöverskridande hälso-och sjukvård bör säkerställas. I många områden osäkerheten fortsätter att existera över hur de principer som fastställts av EG-domstolen kan tillämpas i praktiken av patienter, vårdpersonal och medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. Dessa inkluderar:

osäkerhet kring kvalitet och säkerhet för vård utomlands;
osäkerhet om vilket land som är ansvarigt för klinisk tillsyn av gränsöverskridande hälso-och sjukvård;
osäkerhet om tillstånd och ersättning för gränsöverskridande hälso-och sjukvård;
Osäkerheten om huruvida medlemsstaterna ha möjlighet att reglera och planera sina egna system utan att skapa omotiverade hinder för fri rörlighet;
osäkerhet för patienter och vårdpersonal för att försöka identifiera, jämföra och välja mellan olika tjänsteleverantörer i andra länder;
osäkerhet om vad som händer om patienter lider skada från gränsöverskridande vård.
Detta förslag syftar till att lösa dessa problem och få rättslig klarhet för alla berörda parter.

Varför skulle någon vilja ta emot vård utomlands?

Medborgare i allmänhet föredrar att få vård nära där de bor. Men i vissa situationer kan det vara effektivare eller fördelaktigt att få vård utomlands. Detta kan vara fallet för patienter som bor i gränsregioner som vård utomlands är närmare sina hem.

Ibland finns det mer kapacitet och expertis som finns i en annan medlemsstat, till exempel för vissa högt specialiserade behandlingar eller vård kan erbjudas snabbare på grund av outnyttjad kapacitet av vårdgivare utomlands. Och för vissa européer är det mer praktiskt att få vård utanför sitt hemland på grund av att deras familj och vänner bor i en annan medlemsstat.

Oavsett anledning, EG-domstolen har erkänt att patienter har rätt att få vård i en annan medlemsstat och få ersättning för vård i upp till det belopp som de skulle ha fått i sitt eget land.

Hur vanlig är den gränsöverskridande hälso-och sjukvård?

I genomsnitt 1% av de offentliga hälsovårdsbudgetarna går till gränsöverskridande vård årligen. Det är ca € 10 miljarder per år. Gränsöverskridande hälso-och sjukvården är vanligare:

i gränsregionerna
mindre medlemsstater
för behandling av sällsynta sjukdomar
i områden som lockar stora mängder turister.
Även i dessa fall, gränsöverskridande vård fortfarande endast utgör en mycket små fragment av den totala hälsovårdskostnaderna. Syftet med detta initiativ är inte att uppmuntra gränsöverskridande hälso-och sjukvård som sådan. De flesta av de Temne sjukvård är bäst förutsättning nära där patienten bor. Människor föredrar att få vård så nära hemmet som möjligt, och våra undersökningar visar att de allra flesta patienter i hela EU är nöjda med den omsorg som deras inhemska systemet - över 90% i hela EU som helhet.

De flesta av dem som hävdar att de inte innehållet fortfarande föredrar att få sin vård inom det egna landet. Men när du tar emot vård utomlands gynnar det bör vara möjligt, säkra och av god kvalitet. Rutiner för ersättning bör vara tydliga och ansvar bör vara klart definierade och fördelade.

Hur kommer detta direktiv skall genomföras?

Det föreslagna direktivet ger en allmän ram för tillämpning av gränsöverskridande hälso-och sjukvård patienternas rättigheter som medlemsstaterna kommer då att genomföra som passar bäst med sina system på nationell, regional eller lokal nivå. Detta förslag kommer att skickas till både Europaparlamentet och ministerrådet i Europeiska unionen för antagande. Efter antagandet en kommitté kommer att inrättas för att ytterligare specificera de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv.

Ytterligare tekniska åtgärder kan också antas på gemenskapsnivå (i samråd med medlemsstaterna), till exempel att definiera, i den mening som avses i detta direktiv en förteckning över behandlingar, andra än de som kräver övernattning, vilket skulle vara föremål för samma regim som sjukhusvård.

Frågor och svar om förslaget till direktiv om tillämpning av patienternas rättigheter i gränsöverskridande hälso-och sjukvård

Vad innebär det här förslaget innebär för medborgare och patienter?

Detta förslag till direktiv som klargör rättigheterna för patienter att söka vård i en annan medlemsstat som erkänts av Europeiska domstolen och förenklar deras tillämpning i praktiken. När det föreslagna direktivet genomförs av medlemsstaterna, kommer det att ha följande konkreta fördelar för medborgarna:

Så länge en behandling omfattas av sina nationella hälso-patienter kommer att kunna få den behandlingen i ett annat EU-land och få ersättning utan föregående tillstånd. För sjukhusvård dock under vissa omständigheter kan en medlemsstat beslutar att införa ett system där patienter behöver ett administrativt godkännande innan de söker vård utomlands.
Patienten kommer att få betala kostnaderna för vårdgivare utomlands på framsidan, men kommer att få dessa kostnader därefter ersätts upp till nivån för ersättning för samma eller liknande behandling i de nationella hälso-och sjukvårdssystemet.
Patienter kommer att garanteras rättvis och snabba förfaranden, bland annat för den faktiska ersättning för kostnader och kommer att ha rätt att begära en översyn av administrativa beslut om gränsöverskridande vård.
Patienterna kommer att få lättare tillgång till all relevant information om gränsöverskridande hälso-och sjukvård, i synnerhet genom nationella kontaktpunkter, så att de kan fatta välgrundade beslut om hur du använder gränsöverskridande hälso-och sjukvård.
Patienter kommer att garanteras tillgång till sina journaler och skyddet av deras personuppgifter kommer att garanteras i gränsöverskridande hälso-och sjukvård inställningen.
Det kommer att bli lättare för patienterna att få ett recept de fått utomlands erhålls efter återvändandet till hemlandet. Detta kommer att säkerställa lämplig uppföljning av vård i en annan medlemsstat.
Som ett resultat av europeiskt samarbete inom områden såsom Europeiska referensnätverk patienter ska ha tillgång till mycket specialiserade vård som de annars kanske inte har.
Patienter kan vara säker på kvalitets-och säkerhetsnormer för sjukvård utomlands, vilket garanteras på samma sätt som för inhemska patienter. Det land där behandlingen ges är ansvarig för klinisk kontroll. Detta gäller oavsett hur denna behandling är betald.
Om något går fel, patienter kommer att garanteras upprättelse och ersättning kommer att ges med hjälp av nationella kontaktpunkter för gränsöverskridande hälso-och sjukvård.
Patienter som kommer från ett annat EU-land att dra nytta av gränsöverskridande hälso-och sjukvård kommer att behandlas på ett icke diskriminerande sätt och åtnjuta samma behandling som medborgare i det land där de behandlas.
Varför ett särskilt initiativ om gränsöverskridande hälso-och sjukvård?

Under 2003 har hälso-och sjukvård och andra berörda parter uppmanas kommissionen att undersöka hur rättssäkerheten kan förbättras efter det att Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) rättspraxis om patienters rätt till medicinsk vård i en annan medlemsstat.

Kommissionens förslag till direktiv om tjänster på den inre marknaden i början av 2004 innehöll bestämmelser kodifiera avgöranden av EG-domstolen vid tillämpningen av den fria rörligheten principer till sjukvård. Denna metod är dock avvisades av Europaparlamentet och rådet. Det ansågs att särdragen i gränsöverskridande hälso-och sjukvård var inte tillräckligt beaktats.

Kommissionen har därför åtagit sig att undersöka hur man bäst för att utveckla ett politiskt initiativ som särskilt riktar sig gränsöverskridande hälso-och sjukvård som en separat fråga.

Vad är direktivets bestämmelser om ersättning för utlägg?

Direktivet innehåller följande principer: En icke-sjukhusvård som medborgarna har rätt i sin egen medlemsstat, de kan också söka i en annan medlemsstat utan tillstånd, och få ersättning upp till nivån för ersättning av sitt eget system .
En sjukvård som medborgarna har rätt till i den egna medlemsstaten, de kan också söka i en annan medlemsstat, och även få ersättning upp till nivån för ersättning från det egna systemet. Om en oförutsägbar ökning av gränsöverskridande hälso-och sjukvård riskerar att bli ett allvarligt problem i förslaget att en särskild skyddsregel. Faktum är att i enlighet med rättspraxis från EG-domstolen, det tillåter en medlemsstat att införa ett system med förhandstillstånd för sjukhusvård, för att skydda sin allmänna systemet om det behövs.
Under alla omständigheter får medlemsstaterna införa samma villkor för att söka vård över gränserna som de tillämpas inom landet, såsom kravet att konsultera en allmänpraktiserande läkare innan samråd med en specialist eller innan de får sjukhusvård.

Detta förslag påverkar inte medlemsstaternas rätt att definiera de fördelar som de väljer att lämna. Om en medlemsstat inte innehåller en särskild behandling som en del av den rätt till sina medborgare på hemmaplan, det här direktivet inte skapar några nya rättigheter för patienterna att få sådan vård utomlands och få ersättning.

Hur förslaget säkerställa kvalitet och säkerhet för gränsöverskridande hälso-och sjukvård?

För närvarande finns det inga tydliga regler på gemenskapsnivå om hur kraven på information, kvalitet, säkerhet och kontinuitet i vården bör vara uppfyllda för gränsöverskridande hälso-och sjukvård, eller vem som är ansvarig för att säkerställa att de är. Detta gäller oavsett hur vården är betalt för - om det är betalt för offentlig eller privat, om det sker genom förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen eller om det är i förhållande till den fria rörligheten rättigheter som beskrivs ovan. Utan en sådan tydlighet, finns det en risk för förväxling leder till svårigheter att garantera kvalitet och säkerhet i hälso-och sjukvård i gränsöverskridande ärenden.

Det föreslagna direktivet därför anges:

att säkerhet och kvalitet som gäller är de som i den medlemsstat där vården ges
att sådana standarder bör grunda sig på rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionen Health Systems ", som antogs i juni 2006
att det bör vara för myndigheterna i den medlemsstat av behandlingen för att säkerställa korrekt och fortsatt tillämpning av sådana standarder ..
Vilken roll spelar de nationella kontaktpunkterna?

Lämplig information till patienter är en nödvändig förutsättning för att förbättra patienternas förtroende för gränsöverskridande hälso-och sjukvård samt att uppnå en hög hälsoskyddsnivå. Ofta tydlig information som upplevs som saknas. Direktivet därför anges de krav på information om alla väsentliga aspekter av gränsöverskridande hälso-och sjukvård, som skall ges genom nationella kontaktpunkter. Dess form och antalet av dessa nationella kontaktpunkter som skall beslutas av medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör ha lämplig utrustning för att ge information om möjligheter till gränsöverskridande hälso-och sjukvård samt tillämpliga processer, och att ge praktiskt stöd till patienter vid behov.

Vad är syftet med Europeiska referensnätverk?

Detta initiativ stöder den fortsatta utvecklingen av den europeiska referensnätverk, som kommer att föra samman på frivillig basis, specialiserade centrum i olika medlemsstater. Detta samarbete har stor potential att skapa fördelar för patienterna genom att företagen lättare får tillgång till högt specialiserad vård. Det kan också vara lämpligt att hälso-och sjukvårdssystem som det skulle underlätta en effektiv användning av resurser, till exempel genom att samla resurser för att hantera ovanliga förhållanden.

Hur fungerar e-hälsovård gäller detta initiativ?

Aktiviteter inom området "e-hälsa" skulle förstärkas med detta initiativ. Informations-och kommunikationstekniken har en enorm potential att förbättra kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i vården. Kommissionen stödjer redan befintliga e-hälsa projekt som omfattar områden som avlägsna tillhandahållande av specialist från stora sjukhus till mindre lokala anläggningar och övervakning av kroniska sjukdomar så att även personer med kroniska sjukdomar att förbli aktiv. Det som saknas dock är gemensamma format och standarder som kan användas mellan olika system och olika länder. Direktivet kommer att hjälpa dessa att tas i bruk, och därmed stärka och förbättra samarbetet inom e-hälsovård.

Vilka är de nuvarande regler för gränsöverskridande hälso-och sjukvård?

De första diskussionerna om "patientrörligheten" på EU-nivå var ombedd under 1998 efter beslut av Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Fram till dess är det enda EU-mekanism som gör det möjligt för patienter att få vård utomlands (andra än patienter betalar för en sådan behandling privat) var förordningen om samordning av systemen för social trygghet (1408/71). Denna förordning ger patienter, vars behandling blir nödvändiga under en vistelse i en annan medlemsstat (till exempel personer som reser, studerar eller arbetar utomlands), till samma förmåner som patienter som är försäkrade i värdmedlemsstaten. Det ger också för planerad behandling i andra medlemsstater, under förutsättning att förhandstillstånd.

År 1998 meddelade EG-domstolen inrättades ytterligare principer genom sina avgöranden i fallen Kohl och Decker. I dessa domar har domstolen klargjort att vården utförs mot ersättning, det måste betraktas som en tjänst i den mening som avses i EU-fördraget och därmed relevanta bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster tillämpas.

The Court also ruled that measures making reimbursement of costs incurred in another Member State subject to prior authorisation, are barriers to freedom to provide services, although such barriers may be justified by overriding reasons of general interest. These reasons include a risk of seriously undermining the financial balance of social security systems; the need to ensure provision of a balanced medical and hospital service accessible to all; or the maintenance of a treatment facility or medical service on national territory which is essential for public health.

If the EJC has already addressed this issue, why do we need a new proposal?

The rulings on the individual cases are clear in themselves. However, uncertainty has remained over how to apply their principles more generally. Moreover, there are no Community rules about how quality and safety of cross-border healthcare should be ensured. In many areas uncertainty continues to exist over how the principles established by the ECJ can be applied in practice by patients, health professionals and Member State regulators. Dessa inkluderar:

uncertainty about the quality and safety of healthcare provided abroad;
uncertainty about which country is responsible for clinical oversight for cross-border healthcare;
uncertainty about authorisation and reimbursement of cross-border healthcare;
uncertainty about whether Member States have the possibility to regulate and plan their own systems without creating unjustified barriers to free movement;
uncertainty for patients and professionals in trying to identify, compare or choose between providers in other countries;
uncertainty about what happens if patients suffer harm from cross-border healthcare.
This proposal aims to address these concerns and bring legal clarity to all stakeholders.

Why would someone want to receive healthcare abroad?

Medborgare i allmänhet föredrar att få vård nära där de bor. Men i vissa situationer kan det vara effektivare eller fördelaktigt att få vård utomlands. Detta kan vara fallet för patienter som bor i gränsregioner som vård utomlands är närmare sina hem.

Ibland finns det mer kapacitet och expertis som finns i en annan medlemsstat, till exempel för vissa högt specialiserade behandlingar eller vård kan erbjudas snabbare på grund av outnyttjad kapacitet av vårdgivare utomlands. Och för vissa européer är det mer praktiskt att få vård utanför sitt hemland på grund av att deras familj och vänner bor i en annan medlemsstat.

Whatever the reason, the European Court of Justice has recognised that patients have the right to receive healthcare in another Member State and be reimbursed for that healthcare for up to the amount they would have received in their own country.

How common is cross-border health care?

On average 1% of public healthcare budgets is spent on cross-border healthcare annually. That is about €10 billion per year. Cross-border health care is more frequent:

in border regions
smaller Member States
for the treatment of rare diseases
in areas attracting large amounts of tourists.
Even in these instances, cross-border care still represents only a very small fragment of total healthcare spending. The aim of this initiative is not to encourage cross-border healthcare as such. Most of the time healthcare is best provided close to where the patient lives. People prefer to have healthcare as close to home as possible, and our surveys show that the vast majority of patients throughout the EU are content with the care provided by their domestic system – over 90% across the EU as a whole.

Most of those who state they are not content still prefer to have their healthcare within their own country. But when receiving healthcare abroad is beneficial it should be possible, safe and of good quality. Procedures for reimbursement should be clear and responsibilities should be clearly defined and allocated.

How will this directive be implemented?

The proposed Directive provides a general framework for the application of cross-border healthcare patient rights, which the Member States will then implement as fits best with their systems, at national, regional or local level. This proposal will be sent to both the European Parliament and the Council of Ministers of the European Union for adoption. After adoption a Comitology committee will be established to further specify the measures necessary for the implementation of this Directive.

Further technical implementation measures may also be adopted at Community level (in agreement with the Member States), for example to define, for the purposes of this Directive a list of treatments, other than those requiring overnight accommodation, which would be subject to the same regime as hospital care.

More Information

http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/08/1080&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

Questions and Answers on the draft Directive on the application of patients' rights in cross-border healthcare can be found at: http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/08/473&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

Or phone the Commission's office in London: 020 7973 1992).

Other Contacts

John Bowis – Conservative spokesman on Health at European Parliament jbowis@europarl.eu.int

Europa Donna  – European Coalition on Breast Cancer  www.europadonna.org

Treatment Abroad is a tour operating company that arranges travel and accommodation packages for patients wanting to go abroad. www.treatmentabroad.com

See also Klinik Bad Sulza (Germany) and French medical spas under France.

HEALTH TREATMENT IN EUROPE

Following on from posting under 'Treatment in Europe', the latest news from Brussels is that various health ministries are fighting cross-border health treatment tooth and nail. I suspect our NHS is strongest protester.

Latest is that the law was initially proposed in December last year, but was withdrawn after widespread controversy. The draft law enables citizens of one EU country to go abroad to another member state to seek treatment. Patients in the EU would be allowed to receive non-hospital treatment outside their home country without pre-approval from their doctor or health authority. The patient's home healthcare service will then have to pay the bill – but only up to the amount the treatment would cost in the home state. When the cost of treatment is larger, the patient will have to top up the difference.

Proving how out of touch they are with the general public in UK, the protestors say this new law “would potentially favour higher income groups. Firstly, the fact that people would spend money on treatments abroad, and then be reimbursed later, and secondly, that the system would operate on a top-up basis – patients could get a certain proportion of the cost of a treatment reimbursed by the NHS, but make up the difference themselves. Both these features would tend to lead to the diversion of resources towards higher income groups. Put simply, if the well-off use up the NHS budget buying services abroad, there will be less money left for those who cannot afford to top up the difference”.

On the face of it, this is true – BUT – on another posting on this site, a patient describes how a scan that would have cost him £800 in UK, if done privately, actually cost him £80 in France. The £800 was quoted him at an NHS hospital – so are the NHS frightened they are going to lose out of a juicy revenue stream?

And they should actually consult patients. Ask around, and it is shameful the number of patients who pay for private treatment in UK by taking out loans or mortgages. A family, faced with Mum or Dad having to have cancer treatment, wants the best for their parent – and it is often the kids who insist that they go privately.

As the news says, Health Minister Alan Johnson was forced to announce a review of the policy last month after a series of high profile cases where patients wanted to top up. They also bought up the old chestnut of unfair treatment, which could lead to unfair queue-jumping by the well-off, marking the end of the way we run healthcare in this country.

Does anyone in Whitehall actually know what goes on in the NHS? Queue-jumping is rife; ordinary patients are going to Court to get drugs to save their sight, etc. Behind all this do-gooding is the fear that patients will return and start to demand the same treatment in UK that Europeans receive – at the same cost. And this will make some hospital administrators very worried for their jobs.

After all, if run privately, no hospital would allow expensive equipment to lie idle the way the NHS does. The private Cromwell Hospital's radiotherapy unit is open 12 hours a day, starting 0730. The Royal Marsden says their unit is open 0900-1700.

And, with all this talk about poorer people not being able to pay for top-ups if they went abroad, the NHS should ask why it is you can have a scan in Lyon for £80, that would cost £800 in UK?

More info on this from Open Europe's briefing on the EU Health Directive:
http://www.openeurope.org.uk/media-centre/pressrelease.aspx?pressreleaseid=80

FOR MORE INFORMATION go to our sister website www.healthspanews.com